måndag 10 augusti 2015

Irriterande under graviditeten

Jag störde mig på väldigt mycket under min graviditet. Dels så hade vi D som jag var arg på nästan dagligen. Det kunde vara att han pratade för lite med mig, att han pratade för mycket med mig, att han aldrig var tyst, att han var för tyst, att han aldrig plockade undan hemma, att han aldrig städade mm. Vet inte riktigt hur många saker jag störde mig på då och vissa saker stör jag mig även fortfarande på (exempelvis att han typ aldrig städar eller hjälper till här hemma).

Jag störde mig även väldigt mycket på människor som kom och berättade för mig hur jag skulle ändra mig efter att ha fått barn osv. Och då menar jag både med tankesätt, psykiskt och fysiskt. Exempelvis kom en annan tjej i min vänkrets fram och berättade att efter att jag fått eget barn så skulle jag börja tycka om andra barn, för så var det för alla. Men nej, jag tycker inte om andra personers barn, har aldrig gjort och kommer aldrig göra. De barn jag tycker om är mitt egna, min systers (kommer även tycka om min brors när han får barn, såklart!) och mina riktigt nära vänners barn - och inte ens alla där heller! Alltså vad tror folk? Vem tror dem att dem är som kommer och berättar för en hur man kommer att tycka och tänka, bara för att hon ändrade åsikt? Jag sade redan då att det inte skulle hända, varpå jag får till svar att det visst skulle hända då hon tydligen hade sagt samma sak innan hon fick barn.

Men liksom, ursäkta mig! Jag är inte du, och ingen ska komma fram till mig och berätta hur jag ska tycka och tänka. Glöm det och dra åt helvete istället. Typ.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar